Efter ett år...

Okej, nu tänker jag berätta en liten berättelse för er...

När jag var liten, sådär 8 år gammal, var min kusin Johanna en hel sommar hos oss som barnvakt åt mig och Hanna. Jag minns det som en fantastisk sommar, Johanna var som min storasyster, vi simmade, läste Kalle Anka på gräsattan och åt glass. En annan sak som var lite sådär "vår grej" var en svensk tv-serie som kom på trean 19:30, då salkkarit var på sommarpaus. Vi båda var helgalna i serien och såg på den varje dag. Jag såg upp till karaktärerna i serien, och tillsammans med min barndomsvän Laura lekte vi alltid "Stina och Sandra".
Ungefär ett år sen kom jag plötsligt ihåg serien. Jag försökte minnas seriens namn, och försökte googla allt som "Förbjuden kärlek" och "Förbjudna känslor". Utan resultat. Jag smsade till Johanna och frågade om hon kom ihåg, men hon kunde inte heller säga vad den hette. Herre du milde så frustrerande! Jag såg till och med drömmar om serien, och det har varit nu som en liten irriterande mygga i bakhuvudet.
Men idag!  Idag skedde nåt fantastiskt. jag klickade in på egoinas blogg, och had hon inte tagit en bild på sin TV-ruta där det står med stort "Skilda Världar" och det där fina röda hjärtat jag ville minnas. Alltså jag blev alldeles otroligt lycklig. Sådär riktigt super barnsligt lycklig. Vet ni vad jag sen gjorde? Jo, först tackade jag självklart egoina över att hon gav mig sinnesro, men sen gick jag in på cdon.com och såg efter ifall dom sålde Skilda Världar boxar. Det hade dom, jag betalade 7e + 2e porto (fatta vilka fickpengar det talas om här?!!) och nu är det bara några dagar kvar till en resa tillbaka till barndomssommaren klockan 19:30!

Tänk vad man kan bli glad över små saker (och förklara en kort sak sådär långt) :--)

Ps. Skitväder ute, jag längtar hem alldeles otroligt! Men än är det inte dags, än har jag soliga och varma dagar i backen och roliga utekvällar med vännerna... Som på fredag, DISCO ENSAMBLEEE, inträde 3e, mina arbetsplatsförmåner ftw!

Sandra och Daniel. Jag ville se ut som Sandra när jag var en liten 8årig fuling.

Min min när jag såg bilden på egoinas blogg