torstai 30. kesäkuuta 2011

torsdag

Sjukt frusterad över att jag inte fått min lön, fast lönedagen är 15. Känns lite som om nån skulle ha stulit från mig. Och jag får lite ångest av att gå förbi alla underbara butiker, "50% ALE ALE ALE 70% ALE ALE ALE" tar ont i själen. Gaaaah, gimme my money!!!!


Annars finns det inte mycket att klaga över. Igår var det hietsuhäng med människor, och Tea blev genuint glad över att jag är påväg till Disneyland (hon jobbar där och tycker tydligen att hon int kan franska). Idag blir det väll ännu mer parkhäng alternativt uteservering med Ida, och Aleksi tänker väll också dyka upp.
Sommar, jag älskar dig.

keskiviikko 29. kesäkuuta 2011

helsingfors och vattenkanna

Har inga helsingforsare blommor eller växter hemma? Är inte det jätte poppis att ha en blommig och fin balkong? Verkar helt tydligt inte så, eftersom det är typ mission impossible att skaffa fram en vattenkanna här i centrum.
Jag var världens snällaste och anmälde mig som en frivillig för att springa över till stockan och skaffa fram två vattenkannor. Hur svårt låter det som? Well, där säljer dom tydligen bara dyra fula evergreen vattenkannor som kostar över 20e st. Jag fick med mig 20e för BÅDA kannorna. Nåh, ja sa att det inte var något problem att söka nån annanstans, typ tiimari som är helt nära. Nähe, bara konstiga vattenkannor som rymmer bara 2 liter där. Så gick jag till kampen och tänkte "nåmen där finns en stor anttila och en blombutik, där får man garanterat vattenkannor". Blombutiken hade bara krukor, och anttila hade bara de där samma jävla evergreen kannorna. Så tänkte jag att "clas ohlson. Om dom inte har, har ingen, och då får städerskorna bara lov att vattna med vanliga dricksvattenkannor". Ett stort tack till ohlson, eftersom där fanns stålkannor för 9,95e/st! Snyggare dessutom, och rymde 2 l mera än domdä plastiga illgröna evergreenen.

Sist och slutligen var mitt äventyr inte alls så illa, stort plus för soligt väder, lite motion och variation, OCH dom var så tacksamma i köket att de bjöd på bakelser.

lovsång för lovet

Onsdagar är sköna. Då kan man säga att veckoslutet börjar i övermorgon. Det klingar int alls lika fult som tisdagens "om tre dagar". Och helt särskilt vackert klingar de denhär onsdagen, i och med att jag inte kommer att se ett skymt av jobb på över en månad! Tänker bara cykla, äta glass, bli brun, simma, shoppa och njuta av livet till hundra procent. Bästbästbäst.


Men int ser den här veckan heller sådär jätte dålig ut; igår köpte jag en fin långklänning (once again måst jag ta tillbaka snacket om "vilken jävla idiottrend, DET DÄR tänker jag iallafall inte haka på"), vi stötte på Iipen och åt en glass med henne samtidigt som vi gick igenom nästa veckas happening, och när vi kom hem böt mamma och jag snabbt om till träningskläder och åkte till blue1 arena för 2h badminton. Ååh, älskade badminton, vad jag har saknat dig! Jag borde aldrig tänka "orkar inteee, orkar inteee", eftersom jag varje gång njuter av det helt otroligt mycket. Jag hade dessutom helt tydligt massor med instängd energi som bara vällde ut under spelet, verkligen helt superskönt.


Idag efter jobbet blir det picnic i hietsu, med vet inte vem alla. Tea iallafall, eftersom det var hon som frågade med. Imorgon blir det träff med aleksis härliga syster, och på fredag drar vi iväg till borgå o njuter av värmen på hfors östra sida. Söndagen toppar veckan med världens bästa lilla lucas 1 års plättfestkalas!


Riktigt bra, näillä mennään!

tiistai 28. kesäkuuta 2011

dendär listan i föregående inlägg...

...kanske droppar in sådär bit för bit? Mitt minne sammarbetar nämligen lite sådär till hälften me mig, eftersom jag kom på två (okej en, och mamma påminde om den andra) saker jag ville dela med mig!

1. Förra natten drömde jag att jag var på en läkarmottagning, tror det handlade typ om depression eller nåt liknande. Läkaren bestämde att jag måste börja äta apotekets macarones för att bli bättre. Hur awesome läkare skulle det inte vara? I apoteket fick jag då ett paket med macarones, och dom var packade i dedär foliepackade kartongerna precis som normala mediciner. När jag sen vaknade var jag så sugen på macarones att jag inte kunde komma över det. Gode Gud att stockans deli har alla bakelser från a-ö och jag fick irl macarones.

2. Jag och mamma skrattade åt hur dåligt engelska vi alltid talar utomlands då vi försöker kommunicera med såna som själv har dålig engelska. På campigområden kan vi börja stamma helt löjlit mycke och vi talar som om vi hade heta potatisar i munnen "we are f-f-f-four pii-pii-pöl and a camper"

Nu fick jag lite sinnesro, OCH insåg just dessutom att kundservice passar mig påriktigt helt otroligt bra. Jag går omkring på stan också och bara ler och hälsar på okända människor. Kundservice formulerar mig till en behaglig medborgare.

Hett

Igår när jag var o hämta min rastlösa syster från stranden, ville hon att vi skulle hyra en film. Mitt hjärta smalt. Det är alltid jag i allas sällskap överallt som är den som föreslår om vi skall hyra en film, och det är inte alla gånger som mänskor brukar tycka att det är en bra idé. Och nu var det min rastlösa underbara sällskapsberoende syster som superivrigt föreslog det! Men bästa delen? Hon betalade.
Hur som helst, vi tog då Fighter. And let me just say; helt pure awesomeness! Den var dramatisk, realistisk och hade underbara små komiska inslag. Liksom verkligen en superfilm, och mamma och pappa satt sig också ner för att se, och tyckte att den var helt super.

Men idag är det varmt igen, och jag tänker lovprisa dagen med en lång och skön picnic i espan på lunchpausen. Allu överraska igår med att fråga ut på kaffe, roligt!, men istället för het kaffe i ett hett café blir de kall skitgod avocadosallad och kall skitgod ben&jerry's. Sweet life!


Ps. Alltså jag planerade idag på morgonen en lista på roliga saker som jag ville skriva hit, och nu har jag glömt varje jävla roliga sak? Jag har t.ex. inge aning om vad mamma och jag skratta till i tåget? Helt stört.

Pps. Jag är nog ändå fortfarande på gott humör fast jag glömde listan

Ppps. Jag kommer inte ännu heller över det hur otroligt coola och sofistikerade mina naglar är

maanantai 27. kesäkuuta 2011

sista veckan startad

Okej, wow, det var seriöst sista måndagsmorgonen innan sköna långa semestern? Helt ofattbart underbart att byta kostymen och klackarna till shorts och flipflops! Jag förstår bara int att vår årliga europa-turné (som precis fick världens coolaste namn dessutom) startar liksom helt PÅRIKTIGT nästa vecka! Och det absolut bästa e väll helheten på resan och att vi har en hel hög med härliga mänskor med oss. JAG-KAN-INTE-FÖRSTÅ!

Men i väntan på det så har jag lite aktuellt just nu update; Jag har typ världens snyggaste ljusröda nagellack som gör mig och min kostym till en seriös och trendig helhet. Kan inte sluta stirra på mina naglar.

sunnuntai 26. kesäkuuta 2011

söndag

Sol, gott sällskap, provköra hannas skoter och nagellacksdramatid.


Och aleksi är elak, men helt söt ändå.

perjantai 24. kesäkuuta 2011

mår prima!

Jag ÄLSKAR att inte vakna upp med torr mun, känslig mage och huvudvärk! Finns inget så jobbigt som krabbis, vilket högst antagligen också är en avgörande orsak till mitt obefintliga förhållande till alkohol.
Och gårdagen blev ju precis lika awesome som jag hade tänkt mig; god sällskap och god mat är väll världens bästa kombination (eller på en delad plats med varm kinuski och frysta hallon).


Och nu är klockan lite över 9, jag har hela den fina och regninga lördagen kvar, och den nya Sophie Kinsellan i väskan ready to be red.


Härligt, det blir en bra dag!

momi har en ny dator...

...och fast jag älskar henne för livet så är det ju helt fruktansvärt frusterande att distansförklara hur hon öppnar internet.


Trotts sina bristande tekniska kunskaper är hon världens bästa <3

Midsommar - tvångsfestande eller myskväll?

Alltså vappen och midsommaren orsakar varje år lite huvudvärk (int helt riktig huvudvärk, de sku vara ett lite konstigt fenomen). Jag har aldrig riktigt tyckt (eller aldrig och aldrig... Så länge jag har klarat av att ha åsikt över nånting kan vi väll säga) om konceptet att det finns några datum i året som kan användas som ursäkt för ett gränslöst fylleri och idioti. Känns ju lite dumt att nyheterna i FÖRHAND talar om drunknanden och rattfyllerister. Det hörs liksom kind of till att folk dör o e livsfarliga i trafiken på midsommaren. Okej, nu spårar jag ut, det var inte meningen att börja predika.
Jag ville egentligen bara komma och uppdatera mina midsommarsplaner!
Så här ligger det till alltså; Aleksi festar med sina vänner idag, och fast dom är trevliga och allt så känner jag mig inte de minsta hemma med dom. Inte dit alltså. Ida far väll på fest till sin pojkvän, men i och med att jag inte sett dom mänskorna som far dit på en hel evighet (och hälften har jag knappast aldrig ens sett) så utesluter min sociala osäkerhet mig bort därifrån likaså. Och så är Daniela och Vanessa tydligen också påväg på nån konstig fest med en massa okända ansikten, och det alternativet är nog ännu mindre sannolik eller behaglig...
MEN SÅ KOMMER MATILDA - MIN RIDDARE I NÖDEN
Mattu tycktes nämligen också ha lite midsommarsångest, ett tomt hem och inga sjuka crazyga planer, så jag utnyttjar situationen! Sist och slutligen kunde alltså inte min midsommar se bättre ut; laga fantasimat med framskrapade ingredienser, hyra en hög med nya bra filmer, äta så mycket ben&jerrys att jag spricker, planera londonsresan och snacka skit. Helt bara M & Me.


Otroligt bra, helt bäst, e superlycklig!


och se va gullit från arkivet dessutom. 5-6 år sedan?

torstai 23. kesäkuuta 2011

Jaha, här börjar det då.

Om man nu ändå tråkar ut sig själv ensam hemma utan sin pojkvän måst man ju göra någon med sin tillvaro för att int behöva känna sig som ett övergivet angstbarn. Men jag har inte någon egentlig lust att ta tag i dammsugaren och göra något NYTTIGT, så därför kan man väll lika gärna starta en blogg?
Dessutom har jag ju haft i tankarna att starta en, men det skulle ske först nästa vinter då jag o min bättre halva flyttar för en liten period till sköna lappland. Tanken bakom bloggen var ju egentligen bara att finnas till för att mina härliga mamma skulle kunna konstatera att "hej dom lever ju", o det kanske minskar på telefonräkningen och panik-sms. Så bloggen är egentligen bara till för att mammas mentala balans inte skulle rubbas.

Men den behöver ju inte bara vara till för mamma. Kanske det är så att jag som äldre kommer att vara tacksam till mitt 19åriga jag som fattade att uppdatera känslor o händelser nånstans reachable. Traditionella dagboken övergav jag ju redan för typ 3 år sen, o inget nedskrivet bevis på min gymnasietid existerar, förutom facebook och fula bilder där man är taggad?

Hur som helst, välkommen alla icke-existerande bloggläsare till min dagbok som hoppeligen ingen annan än mina vänner och familj hittar!