socker ärter

Jag kramar om en påse sockerärter inlindrar i en handduk som ett gosedjur. Lite patetiskt att det mest intima förhållandet för tillfället är med djupfrysta grönsaker.
Men det tar ju så förbaskat ont överallt i kroppen. Förra natten sov jag inte en sekund, utan grät i 6h och släppte fantasin loss för hur jag skulle kunna lindra dendär brinnande smärtan (jag överraskar mig själv med att sist och slutligen ändå vara ganska mcGyverish). Och just nu har det spridit sig till tårna och att trycka in tangenter tar också helt förjävligt ont. Mm, tack liksom verkligen tack tack så jävla många gånger!
Okej, jag är världens sämsta på att vara sjuk. Jag medger. Men det här suger ändå!

...Det som verkligen tröstar mig är att vi om en vecka (ja, tack till all drama skjöt vi ju upp starten med en vecka) är överlyckliga över att vi just anlänt och håller på att bosätta oss i världens mysigaste och underbara stuga! :-)

enterorokko

Ja, google ville int berätta vad det är på svenska, men jag kallar det nu bara för enterorokko. Och jag kan berätta att det suger. Jag har massor av röda prickar på handflatan, i fötterna och i munnen. Pannan kliar också. Och det hjälper inte att "klia tillbaks" för då börjar det bränna. Samma sak med kyla; försökte med en påse frysgrönsaker men det börja också efter en tid att bara bränna. Så här är jag hjälplös och frusterad. Men joo, det är okej i och med att Hanna är okej och hel och det här går bort inom 3-5 dagar.
Mutta sattuu niin perkeleesti.

 Det här är det närmaste själporträtt jag idag vågar komma. Ser ut som döden.

En av mina söta gosiga händer jag gärna skulle amputera just nu. AAARRGGH!

Ett skört och vackert liv

Det är galet hur vissa händelser vänder tankar och prioriteringar upp och ner. Livet får ett helt nytt sken när man tänker hur det kunde ha gått, hur nära ögat det påriktigt var och vilken idiot man är med sina fåniga i-landsproblem. Vi såg Hanna ligga på asfalten mitt i en korsning från distans, och det kändes som en hysterisk evighet att komma fram till henne. Hon är okej och det tar endast lite ont i höften, men "tänk om" tankarna dyker upp i huvudet ovilligt hela tiden och man börjar må illa över det. Bussen som vände framför Hanna skulle ha kunna vara den som vände mot Hanna. Bilen som vände skulle ha kunna komma mycket hårdare, och Hanna skulle ha kunna haft remmen i hjälmen loss. Hon hade tur och en skydsängel hos sig, tack gode gud. Jag kommer ändå föralltid att komma ihåg dendär panikslagna laddningen och hjälplösa känslan det fanns i bilen när vi bara såg Hanna långt i från.
Men Hanna mår bra, hon är underbar och bäst och betyder hela världen för mig.

Fan, fan, fan!

...Alltså jag tänkte att jag under vintern kommer att spara på pengar, för att jag inte kommer kunna shoppa i monki och dom har ingen webshop. Ja blir seriöst galen därinne, älskar inte någon butik så mycket som monki. Och NU har monki en webshop. Jag vet inte vad jag skall eller borde känna. Jag är superlycklig men rädd santidigt. Och jag vet exakt hur det går till ; jag kommer faktist försöka att hålla mig borta från sidan, men så kommer lusten att övervinna och så blir jag kär i den o den o den o sen blir jag utan mat i en månad. Okej lite överdrivet, men det här kan vara ett litet baksteg till den vackra tanken att varje månad spara i resekassa. Hoahhhh.

tjejkväll

Yai, äntligen blir det vi alla under samma tak med god mat och ännu bättre sällskap! Vi far till Ida och hon har tillrätt sallad och batong och grejer. Jätte härligt, dom är bäst !

Och jag är dessutom än mänska igen. Var nu för andra gången hos dendär jäsenkorjaajan jag talade om för en vecka sen, och det cruncha o krasha i min rygg, och över vänstra skulderbladet kändes det som ett dussintals golfbollar sku ha åkt uppåt. Helt fantastiskt att kunna se åt vänster och höger utan att det är något skit som stoppar det!

Jag är på ett lite fjortishumör, så här följer en bild till temat! Enjoy!!

Fyskam

Det var ett tag sen jag uppdaterade senast, sorry! Nu blir det bättre, och sen när jag väl är i Levi (om en vecka, EN VECKA?!!!) så kommer jag ändå uppdatera mera! :)
Åh, Levi. Jag blir alldeles varm av lycka när jag tänker på morgonte vid vår panoramaterass och brasan som kommer att brinna varje kväll... På första snön, pudersocker täckta trädkvistar och varma knästrumpor... På snowboard, afterski och det nya jobbet med nya utmaningar... Ja, det är faktist det ända vi talar om med Aleksi hela tiden. Helt sjukt. Vårt första äventyr om jag får uttrycka mig själv lite barnsligt. Vi var och öppna ett gemensamt bankkonto (vuxenpoäng) igår, och så borde man då också få den där adessändingen ur schemat. Men grejen är den, att allt detdär man för en evighet sen tänkte att "vi måst sen ta itu med det där och det där..." är nu på gång, oh jag är lite överraskad över att vi är påväg. OJ vad jag tjatar, men så här är det! Min hjärna fungerar nu åt bara ett håll, och det siktar norrut.

Gjorde förresten VÄRLDENS bästa deal med pappa. Jag köpte på sommaren från Tyskland en massa billig alkohol så att jag sen sparar på det när vi är i Levi. Jag hade en 24x lonkero (12€), och pappa tog en del av dom för att vi hade gäster och han var desperat över att det inte fanns tillräckligt med variation. Jag sa väldigt tydligt att jag vill ha alla tillbaka när jag far till Levi. Nu har vi haft supermånga diskussioner om vad han kan ge i utbyte, men jag har stått på mina rättigheter och krävt mina lonkkun. Men IDAG kom pappa med en knippe lunchsedlar (11 för att vara exakt) á 6,80€/st och frågade om han kunde ge dom i utbyte av lonkkun. Så för att offra några alkoholhaltiga dryck får jag nu äta ute för över 70€. Ganska bäst, if I may say.

 Mitt hem. Förlåt nu bara men turkosa hav och Toscanas landskap blir tvåa till den här synen. Jag älskar glittrande knarrig snö och frostiga röda kinder.

Och jag är ju bara too cool to function

auch

Men det var ju kul att få nacken i skick igår, och idag söndra axeln! Jag vet int riktigt vad som hände, men vi spelade badminton och så slog jag säkert på nåt konstigt sätt så axeln bara hoppade ur sitt ställe och nu går den int att lyfta alls. COOLT, JÄTTE ROLIGT, TACK OCH ADJÖ!

nacke

Jag har haft nacken sjuk sen typ skrivningarna förra våren. Och IDAG var jag till en jäsenkorjaaja som fixade den på ca 5min. Haha, på tal om att int få saker gjorda och sådär. Nä men seriöst, ofattbart underbart att int den e sådär superstel mera. Nog för att den ännu känns och jag far dit pånytt nästa fredag, men jag känner mig som en människa igen. Så skönt!
Annars då, hmm... Jag spendera some qualitytime i Norra Haga med min momi under veckan. Jätte mysigt, vi tittade på tv, åt korvsås och äppelkaka och sådär. Och idag har jag ingen aning vad jag skall göra... Liksom seriöst, Aleksi ditcha mig och stack till Borgå så nu har jag inga b-planer. Gaah!
Menmen... Månne jag inte hittar på något :)

Men nog är vi ju ganska söta iallafall, va? Från Italien i somras, oj vilken underbar pingisvecka det var!

studentskrivningar

Jag satt i soffan ätandes en god röra bestående av startflingor/blåbär/grekisk youghurt/honung (GUDOMLIGT), låg under filten i vår sköna soffa och väntade på sturm der liebe. Då kom det nyheter på FST5, och jag tänkte att sure why not. Sen berättade nyhetsankaren att höstens studentskrivningar börjar idag med hörförståelse i det andra inhemska språket. Jag tänte att HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHHAHAHAHAHAHAHAHAHA!! En helt otroligt fantastisk skadeglädje. HAHA!

veckoslut

Bland dom skönaste veckosluten igen. En såndän skön mix av allt bra. På fredag var det Cantina West med ett supergäng av kompisar (några fattades dock), lördagen spenderades avec Aleksi med kyrsälä cruising, svampskog, badminton och bastu, och idag var vi hela dagen i borgå då Hanna spelade i Akillescup (och deras lag vann ju dessutom). Så var vi lite och hjälpa till momi med att ta saker ner till källaren, testa hur sofforna ser ut i en annan ordning etcetc.
Inget extra, bara sådär jätte skönt och avslappnat!

...Och för att ha ett litet roligt inslag måste jag berätta om mammas jobbkompis och hennes babyhysteri. Okej, mammas jobbkompis har då inte barn men är världens kärleksfullaste mammakandidat, och nu som 50åring har hon och sin man skaffat sig världens sötaste lilla Yorkshiresterrier. Den heter Muru och är helt fantastisk. Well, mammas jobbkompis har då lite flippa och skaffat 4 sängar, leksaker, väskor att bära hunden i och sådär. Sen så var hunden med till jobbet en tid, ända tills den var tvungen att lära sig vara ensam. Men den var inte alls så ensam som hon lät en att förstå; Hon och hennes man timar sina arbetstider så att Muru inte behöver vara så länge ensam hemma, och då hon är det, FILMAR DE DET. Alltså dom har en videokamera och rulla så att dom vet vad hon gör om dagarna. Sen hade dom en dag dragit iväg lite fel utan att säga hejdå, och Muru hade börjat hoppa och gråta framför dörren. Hon grät genom hela inspelningen. När mamma berätta dethär tänkte jag dö. Tårarna bara rann, så roligt tyckte jag det var.

klädkriiiis

Hela dagen har gått åt att hata allt som finns i klädskåpet och allt som inte finns där. Jag var helt bombsäker igår på kvällen vad jag sätter på mig, och sen när jag provade den efter frukosten kändes det bara tajt och fel. Jag har gått igenom typ allt jag har, men alla som skulle ha kunnat gå blev ändå sådär "nej va tråkit den här använde jag ju för en helt liten stund sen", "för vardaligt", "för festligt" eller "om jag bara skulle ha... skulle den fungera". Så ringde momi till mig för att berätta att ostoskanava visar nu domdär fantastiska bh:arna (?) och jag börja angsta till henne över att jag är så svullen att mina kläder inte går på mig. Så kom min vise underbara momi fram till att rågbrödet jag åt till frukost var orsaken, och att jag om ett par timmar måst prova på kjolen pånytt. Och hon hade alldeles rätt, jag är nu tillbaka till alternativ 1 och det känns braaaa för att jag verkligen gillar kjolen.

 visst är den skitfin?

och här är hela jag! Utan skor... Skorna blir nog dilemma nr2.

Torsdag

Detdär när jag tidigare sa att II-skede (int stadie) är djävulens uppfinning och världens onödigaste och allt dedär... Jag tar allt tillbaka. Jag tyckte så otroligt mycket om den dagen (på tisdag), den var supernyttig och jag fick en biobiljett för att jag va så duktig! Jag var skitnervös för haltbanan, men jag bara skratta igenom dom och försökte förbättra till varje nya runda. Och ibland förbättra jag också, och det var många saker som fick mig att tänka och som gör att jag är mer säker och medveten om mitt körande när isiga körväder inträffar igen. Och ja, det var nog bra, och jag är inte alls arg på den mera.
Idag åkte jag på morgonen till iso omena för att kolla runt och köpa lite fisk. Jag gick i all lugn o ro mellan butiker, och så råkade ju sig att cubus tydligen hade grand opening, och delade ut gratis presentkort på 10e. Jag fick den näst sista! Alltså 10e e ju int sådär speciellt mycket eller mindblowing, men jag älska att tränga mig mellan alla och tänka på alla 20e tröjor och byxor att "herregud, den här skulle jag få för en 10:a!!". Och alla andra tycktes va lika lyckliga över att "shoppa gratis", så jag köa till provhytterna i kanske 40min. Slutade med att jag köpte en sheers marinblå långärmad med små vita bollar (och betalade bara 4,95€ för den). Gjorde min dag, verkligen. Shoppande gör en lycklig och det är faktum.

Hursomhelst är jag snart påväg på badminton med mamma och pappa med muskelvärk i hela kroppen. Vi var nämligen igår också, och det märks verkligen hur otroooligt oaktiv jag varit i somras. Alltså påriktigt, det är pinsamt vilken soffpotatis jag har varit. Imoron blir det en bra dag, vi skall med gäng ut och äta till cantina west, och före det skall vi på date med aleksi till dendär roberts café där vi hade vår första date (romancepoints anyone?). Väntar verkligen så supermycket på veckoslutet, det kommer rocka!

Såhär mysigt hade jag med film och popcorn idag när det regnade ute. Åh, du ljuva höstmys. Jag älskar  dig.

Welcome to the dark side

Jag måste nu avslöja en dålig sida som finns hos mig. Objektet ni ser på bilden är den enda levande växten i mitt rum. Eller ja, var den enda levande växten. Jag har aldrig lyckats hålla en enda växt i liv längre än typ 2 månader. Exempelvis denhär stackaren fick jag till studenten. Jag förstår inte vad det är med mig och växter. Eller okej, jag föstår att dom inte dör för att dom hatar mig, utan för att jag helt enkelt inte vattnar dom. Men hur kommer det sig att jag påriktigt aldrig vattnar dom? Denhär såg jag varje morgon eftersom den står på min kädbyrå, och jag tänkte för mig själv att "ojdå, den borde få vatten". Och där blir det. Tanken blir aldri av. Jag är helt säker på att jag till och med skulle slå rekordet på att döda en kaktus på nolltid. Så dålig är jag med växter. Och helt ärligt tycker jag inte ens om husväxter. Blommor är fina och dom tycker jag om att ha i vas, dom är liksom helt okej, men jag föstår mig inte på palmträd o stora blad inomhus. Det är jätte fult att ha en djungel i sitt vardagsrum. Mamma är alldeles supersäker på att jag förgiftade dom några som vi hade, men så grym är jag inte. Dom dog för att mamma tycks vara lika dålig som jag med att vattna dom.
Men vet ni vad som är mest ironiskt? Jag fick mitt första sommarjobb när jag var 15 där jag jobbade i två år. I en blomaffär.

vänner

Vad annat kan man säga än att vänner är värdelfulla och fina? Jag verkligen älskar mina vänner, skulle seriöst göra vad som helst för dom. Nu drar jag till sängs med YK- stämpel i handen, tuperat hår och bilelåtar i huvudet. Livet är underbart.

seriöst?

Jag insåg för en tid sen att jag måst sköta II-stadiet ti körkorte NU, eftersom mitt nuvarande körkort blir gammalt 18.5.2012 (då jag ännu e i levi). Nåmen, ingen panik, en bilskola här nära hade sådär passlit nästa gång II-stadiet 6.9, och jag fick dendär arvioiva ajo (analyserande körandet??) 5.9. Idag fick jag räkningen. Alltså jag måst seriöst betala 400€ för att bevisa att jag fortfarande kan köra? Den här lilla fjuntdetaljen nån smartskalle har kommit på att måste finnas kostar liksom ungefär lika mycket som hela min bilskola. Hur löjlig e int denhär världen. Och jag har inte ens så mycket pengar, måst gå o röra i det heliga sparkontot. Tar helt jätte ont i själen.

Men denhär ilskan kommer att dämpas ikväll, eftersom jag om några timmar skall på Danielas studentfest (IB-elever tror dom e så spessu att dom inte ens kan bli färdiga samma dag som vi, bah!) och efter det på deras efterfest. Jättejätte skoj, och imorgon har Vanessa sin studentfest och på kvällen firar vi Mina. Megasweet, blir bra. Men körkorte e ändå en bitch.

Första dagen av frihet

Jag njuter till 100%. Det känns jätte ljuvlit att i lugn och ro tillreda frukost, ha tid att titta på Sturm der Liebe (det har ingen skillnad att hela världen hatar programmet, jag har tittat på det sen dag ett och älskar Fürstenhof), gå till duschen och fixa håret. Allt hur långsamt man vill. Jag fick ännu lite jobbtankar, sådär som att när jag tittar på klockan så tänker jag på vad dom just nu gör på jobbet (som t.ex. just nu klockan 14:25 har dom lite kunder oh paket att fixa, och om en halvtimme går nån på postrunda del 1), men jag saknar nog inte dit. Klart att jag saknar dom underbara mänskorna (jag fick en flaska champagne av dom!), men jag har varit så inställd på att det bara är en "mellanlandning" så jag hann inte skapa några starka band till stället. Och snart är det LEVI GOD DAMN IT!!!
Kort om gårdagen ännu. Efter jobbet tog jag tåget till Ilmala, för att mamma och jag skulle gå och donera blod. Jag tycker påriktit om att donera. Man blir så uppskattad av personalen för att man gör något sånt helt genuint och helt och hållet för andras hälsa, och det känns bra att hjälpet går direkt till den som behöver. Jag tycker inte om att ge pengar om jag inte ger det direkt till ändamålet. Det är alltid någon som skär en skiva åt sig själv av kakan. Men blod vill ingen annan ha än den som påriktigt behöver det. Och det jag också har talat om med mamma är att donera blod är som en gest av tacksamhet. Vi gör det för våra nära och kära som måste lida av någon vidrig sjukdom.
Okej, så efter det tog jag tåget tillbaka till stan, och shoppade några timmar medans jag väntade på Aleksi. Vi skulle se på Horrible Bosses, men först senare och Aleksi for hem emellan före jobbet. Sen satt vi i Tennispalatsis Waynes coffee i 45min innan filmen och tala. Det var jätte mysigt, och vi talade för det mesta om Levi och om hur underbart det kommer att bli. Och filmen var helt stenar och rullar!!! Den vann Bridesmaids helt 10-0, den var lite sådär The Hangover, överdriven och rolig.
Och idag tog jag alltså morgonen med riktigt lugna tag. Efter Sturm der Liebe satt jag The Voice på, och där kom Sydämeni osuman sai, och jag blev megasugen på att se Helmiä ja sikoja, som enligt mig är tillsammans med Napapiirin sankarit den bästa finska filmen som finns. Så jag fixade håret så att det är okej för ett passfoto, och körde via hymykuoppa till Filmtown. HAH, jag var tvungen att be fotografen ta en ny bild 3 gånger, tills jag var tvungen att konstatera, att ser jag ut som en arg drogad fet sumowrestler så gör jag det. Kan inte hjälpas att min neutrala min ser ut som om jag skulle mörda nån. Och så tittade jag på Helmiä ja sikoja, så jävla bra.

Ps. Jag har skitkallt i mitt rum eftersom batterierna inte är på. Lite pinsamt att erkänna att jag inte hittar någon on/off knapp. Måste be pappa till hjälp.

 Hur trevligt är det inte att få champagne?

 Här är dendär drogade mördaren med dubbelhaka. Jag fösökte lite Tyra Banks smile with your eyes, men jag tror inte att hon sku bli så imponerad.

Men som ni märker så försvinner dendär arga mördarblicken genast när jag ler. Det är därför jag ler och är glad hela tiden, skulle ju bli arresterad hela tiden annars.