Måndag idag...

(Känner mig helt wild med den fyndiga och kreativa rubriken)
Vecka nummer två på jobbet efter semestern har startat, och jag kan bara inte vänta på att komma bort från hfors regionen. Det kommer att göra så gott med en paus, och så kommer säkert ljuva hemregionen att kännas guldvärt igen när vi nästa vår kommer tillbaka.
Men veckoslutet gick ganska skönt och avslappnat till. Aleksi var hos oss, och det känns som om jag inte har gjort nåt annat än sett på film den senaste tiden. På fredag hade vi dippgrönsaker och batman. På lördagen fortsatte vi med no strings attached (inga ätbara tillbehör tyvärr) och North. Herregud jag fick en gigantisk våg av nostalgi när vi såg på North, vi tittade alltid på den i bilen med hanna när vi körde till levi som små, och Elijah Wood kändes så stor i filmen och nu var han en liten 9åring, haha. Och idag var jag i filmtown och hyrde Kings speech (genialisk, i gotta say) och How do i know? (den var ok, inget extra, men better than avarage om man är inställd på en kärlekskomedi). Och vi hade lösgodis vilket gjorde allt mycket bättre. På tal om det så är jag once again oerhört stolt över min syster och hennes lightbulbs, som nu fick stöd av sin kompis lightbulb. Dom har nu länge fundera på att dom någon vacker dag tänker ta en av varje godissort som finns inne i filmtown (stort antal) för att kunna upptäcka såna som ser äckliga ut men smakar gott. Men sådant finns inte, det finns endast såna som ser goda ut men smakar äcklit! Jaja, dom ångra sig när dom var halvvägs, och undra lite om dom måst ta påsarna. Som en ex-filmtownist tvingade jag dom att köpa påsarna eftersom jag vet att inget är lika jobbigt som folk som inte tar godiset dom plockat. Hursomhelt var det supermysigt med filmer, men nu är jag lite trött på det.
Igår firade vi momis 70års dag hos mobo and family, åt mycket mat och momi fick en tvättmaskin. Grattis momi, du är bäst! Sen så var vi på Lyras prometeusfest (kallar man det så? Det kan ju inte vara protukonffis?) och där fanns den godaste chokokakan jag i hela mitt långa liv har smakat på. Så gott att jag tänkte dö.
Det om det, tack och adjö!